Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda på om och i så fall hur deras syn på trygghet påverkar deras arbetssätt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill också undersöka hur pedagogerna ser på förskolans uppdrag i samhället och hur det påverkar hur de ser på trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor kan vi se att båda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet använder sig både av en pedagogisk verksamhet men också av omsorg. Det är i samspelet mellan de båda som tryggheten skapas.

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan trygghet och lärande utifrån förs-kollärares perspektiv. En kvalitativ metod användes i genomförandet av studien. För att få en fördjupad förståelse intervjuades åtta förskollärare om deras tankar kring trygghet och lärande. Resultatet av detta examensarbete kan sammanfattas vid att förskollärarna arbetade dagligen och kontinuerligt med trygghet samt ett hållbart arbetssätt med medve-tenhet kring trygghet i en stimulerande miljö. Förskollärarna ansåg att barn känner trygg-het när de kan vara sig själva i förskolan, att de vågar anförtro sig till pedagoger samt visa känslor och tycka att det är roligt att komma till förskolan.

Kan polisnärvaro skapa trygghetskänslor hos människor? Studien har undersökt förhållandet mellan människors upplevda trygghet och tre olika typer av polispatrullering i en relativt trygg och relativt otrygg stadsmiljö. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning där respondenterna, 112 män och 131 kvinnor (M=30 år, SD=12.98), fick skatta sin upplevda trygghet utifrån bilder med de tre olika typerna av polispatrullering. Resultatet indikerade att alla typer av polisnärvaro ingett trygghet i den relativt otrygga stadsmiljön. Polispatrullering till fots frambringade mer trygghetskänslor än polisbilspatrullering.

Tidigare studier har visat att ett teams prestation bland annat påverkas av den psykologiska tryggheten i teamet. Några faktorer som i tidigare forskning har visat sig ha samband med psykologisk trygghet är ledarens beteende, organisatoriskt stöd, informell maktfördelning och tillit och respekt inom teamet. Denna studie syftade till att utforska vilka faktorer som bidrar till psykologisk trygghet i team. Tio respondenter i två olika team intervjuades; ett team med en medelhög psykologisk trygghet och ett team med en hög psykologisk trygghet. I analysen jämfördes de två teamen med varandra och resultatet visade både likheter och skillnader mellan teamen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn på trygghet, och vad som krävs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhållningssätt inom lärarlaget, föräldrakontakt samt ett positivt bemötande. Några slutsatser som gått att utläsa är att samhällsförändringar påverkat både trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförståelsen kring den.

I denna undersökning har vi studerat hur väl avslappningsövningar kan bidra till ett förbättrat klassrumsklimat. Eftersom klassrumsklimat kan omfatta många begrepp har vi begränsat vår undersökning till de psykosociala faktorerna trygghet och relationer. Vi genomförde undersökningen i Kiruna kommun, i en elevgrupp om 26 elever i år 4. Vi kan i vår undersökning se en liten förbättring av elevernas trygghet. Tidigare forskning visar att trygghet är en förutsättning för förbättrade relationer, som i sin tur leder till ett förbättrat klassrumsklimat.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur lärare i några olika skolor med flerspråkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssätt lärarna menar att de har för att forma den enskilde elevens språkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av ämnet svenska samt lärarnas val av arbetssätt konstruerade en enspråkig språkmiljö. Modersmålsundervisning betonades inte nämnvärt inom verksamheterna. Den språkliga normen sattes främst av läraren där skolspråk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig från de flesta av elevernas språkmiljö på fritiden. Att lärarna använde monolog vid interaktion med eleverna förstärkte även den konstruerade enspråkiga språkmiljön.Lärarnas val av arbetssätt utformades främst utifrån målen i den nationella kursplanen i svenska som andraspråk, och utifrån det nationella provet i svenska år 9.Ett hinder för elevernas språkutveckling i svenskundervisningen, enligt både elever och lärare, var avsaknaden av en naturlig, svensk språkmiljö.Lärarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens språkutveckling..

Mitt syfte är att visa att känslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet än disciplin. Vi bombarderas dagligen i media från olika tyckare som har åsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bättre och hur misskött den är nu idag. Det är nästintill omöjligt att sålla i det stora informationsflödet och avgöra vad som är relevant för att ge eleverna bästa möjliga inlärningsklimat i skolan. Kan det vara så att en skola som ger eleverna en känsla av trygghet är den som ger bästa inlärningsklimatet? Genom att besöka några klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lärarna om deras syn på trygghet i klassrummet, fick jag bekräftelse på att så kunde vara fallet.

Trygghet är en viktig faktor i hemsjukvård, där distriktssköterskors förmåga att ge trygghet betyder mycket för vårdens kvalitet. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge trygghet till personer i hemsjukvård. Studien är baserad på sex intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med latent ansats. Denna analys resulterade i ett tema: Skapa tillit och kunna möta personers behov vilken innefattar fem kategorier: Förväntningar på en tillitsfull relation, Vara tillgänglig, visa kontinuitet och engagemang, Kompetens att förstå personers behov, Förmåga att möta otrygghet, Förstå hemmets betydelse samt dess begränsningar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att trygghet gavs när de bekräftade personer i hemsjukvård som individer, var engagerade, frågade hur de mådde, hade kunskap och var skickliga, gav tillfredställande information samt fick personer att ?känna sig hemma?.

Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där data insamlades med hjälp av nio intervjuer för att få svar på studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) där tre kategorier och åtta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde påverkas av olika aspekter i både positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, däribland personliga erfarenheter samt att ta hjälp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll både i vilket blodprovstagningssätt som valdes och i blodprovstagningens utgång.

Syftet med den här C-uppsatsen är att studera olika syn på känslan av trygghet, och sedan undersöka om olika teorier inom brottsförebyggande stadsplanering(CPTED) tar hänsyn till den känslan. Teorierna som används är Eyes on the street, The broken window theory och defensible space. Det finns även 6st olika begrepp inom CPTED som förklaras utförligt I teoridelen. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkätundersökning. En intervju gjordes med en representant från Uppsala kommun och fem ytterligare intervjuer med folk i Uppsala.

Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer och påverkar människors hälsa och beteenden. En individs hälsa påverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att områden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet påverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsområde som tryggt men det är vanligare att boende i flerfamiljshus i större städer upplever otrygghet. I stadsdelen Råby i Västerås finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt.

Det kommer ungefär 3000-4000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige per år. Många kommer från Afghanistan och Somalia. De här barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, språk och levnadssätt är en utmaning och blir för många en fysisk och psykisk påfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhället och därför är trygghet viktigt för dessa barn.